El avser drivmedlet till fordon som kan laddas med el från elnätet. Elfordon kan delas upp i laddhybrider (PHEV) som delvis drivs av en förbränningsmotor samt rena elfordon (BEV) som endast använder ström från batterier för att driva en eller flera elmotorer. Elhybrider (mildhybrider) som inte kan laddas omfattas inte här då elen i dessa kommer från bensin eller diesel. Laddhybrider och rena elfordon är i dagsläget dyrare i inköp än konventionella fordon. Då drivmedelskostnaden är betydligt lägre än för övriga förnybara alternativ blir nyttjandet av elfordonen avgörande för den totala prisbilden.
Rena elbilar har normalt en verklig räckvidd på cirka 20–40 mil och laddhybrider har normalt en räckvidd på 4–8 mil.
För- och nackdelar med rena elbilar
+ Drivmedlet är billigt och helt eller delvis förnybart
+ God infrastruktur på de allra flesta ställen
+ Lättkörda och lättskötta fordon
+ Mindre buller och inga lokala hälsofarliga utsläpp
+ Tidsvinst att slippa åka och tanka
+ Godkända för att köras i miljözon klass 3 (miljözonsklassen med hårdast krav)
- Dyrare fordon
- Begränsad räckvidd
- Snabbladdning ofta begränsad till större vägar/orter
- Vanligen tidskrävande att snabbladda vid långa resor jämfört med att tanka
- Begränsad tillgång till hållbart producerade batterier
För- och nackdelar med laddhybrider
+ Möjlighet att nyttja förbränningsmotorns fördelar vid dåligt utbud av laddinfrastruktur
+ Brett utbud av fordon
+ Låg driftskostnad vid många korta körningar, t.ex. arbetspendling
- Måste laddas ofta om ekonomi och miljö ska gå ihop
- Dyrare fordon
- Normalt ingen möjlighet till snabbladdning
Laddbara fordon
El används i huvudsak i personbilar, men antalet stadsbussar och lastbilar ökar. Om du vill veta mer om laddbara fordon och se vilka modeller som finns på den svenska marknaden kan du hitta mer i den här broschyren.
Laddinfrastruktur
Drygt 80 procent av laddningen sker normalt vid fordonets hemmabas. Den publika laddinfrastrukturen består främst av normalladdning, i huvudsak 11 kW (ca 5 mils körning per laddtimme) eller långsammare, det är också denna typ av laddinfrastruktur som ökar mest. Snabbare laddning (22–125 kW) är relativt väl utbyggd längs med de större transportstråken och i storstadsområdena men sämre utbyggd i glesbefolkade områden. Kapaciteten i elnätet på flera olika nivåer; lokalt, regionalt samt nationellt, påverkar vilken typ av laddning som kan byggas ut var samt när detta kan ske.
Om du vill undersöka hur den publika laddinfrastrukturen ser ut där du bor finns det flera webbsidor som tillhandahåller en sådan kartläggning, exempelvis uppladdning.nu eller laddinfra.se.
Framtid
Större personbilar förutses fortsätta dominera segmentet laddhybrider de kommande åren. För rena elbilar förväntas de nya fordonsmodellerna spridas ut mer jämnt mellan olika fordonstyper. Inköpspriset för elfordon förväntas fortsätta att minska, laddinfrastruktur och räckvidd fortsätta öka och försäljningen av denna typ av fordon likaså.
Test av elektrisk hjullastare
Region Uppsala och Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund har under tre veckor testat en elektrisk hjullastare. Att den är tyst och smidig samt medför minskade kostnader beskrivs som de största fördelarna jämfört med motsvarande dieselvariant.
Se filmerna nedan och läs det tillhörande faktabladet med mer information här.
Faktablad:
Andra förnybara alternativ
Läs mer om biogas, biodiesel, etanol och bränsleceller.