Nyheter

Grönt stödpaket till kollektivtrafiken löser flera kriser

Följande debattartikel är publicerad i Aktuell hållbarhet.

Kollektivtrafiken har drabbats hårt av ekonomiska förluster under coronakrisen. Trots stöd från staten kommer betydligt mer krävas för att bibehålla kollektivtrafikens nyckelfunktion i samhället. För att även fortsatt minska smittspridningen och dessutom tackla klimatkrisen behövs ett nytt stödpaket. En välplanerad omställning av kollektivtrafiken till fossilfrihet stärker dessutom beredskapen för framtida svårigheter och kan skapa nya arbetstillfällen inom de gröna näringarna. Om regeringen är klok nog att stötta regionerna i att ta sig an flera utmaningar på ett och samma bräde, kan flera kriser lösas på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt.

Myndigheternas rekommendationer om att hålla avstånd har gjort att kollektivtrafikaktörerna i Sverige beräknas ha förlorat runt 1 miljard kronor i månaden. En undersökning visar dessutom att det kan bli en bestående minskning av passagerare med 20 procent. Trots ett minskat resande hör vi ändå dagligen om de stora utmaningarna med att hålla igång så pass mycket kollektivtrafik att fulla bussar och tåg undviks.

Det var välkommet att regeringen med Centerpartiet och Liberalerna presenterade ett stödpaket på 3 miljarder kronor till kollektivtrafiken i maj. Men pengarna räckte knappt till att täcka förlusterna fram till dess. Det är därmed av stor vikt att regeringen återkommer med ett nytt stödpaket. Ett stöd där regeringen och samarbetspartierna har hunnit höja blicken och ser till mer än de akuta ekonomiska svårigheterna. Förordningen om den hittills utlovade ersättningen saknar koppling till en grön omstart av samhället, men den långsiktiga klimatkrisen kvarstår den dag pandemin äntligen lagt sig. Utöver att hålla kollektivtrafiken igång, behövs insatser som stödjer samhällets omställning till fossilfria transporter på ett strategiskt sätt. Det skulle därmed vara klokt att ge kollektivtrafikmyndigheterna ett grönt och villkorat stödpaket. Det finns många vinster med detta.

Kollektivtrafikens omställning till fossilfrihet kan nämligen bidra till en stärkt krisberedskap och ekonomisk återhämtning – om den görs på ett klokt sätt. Försvarsberedningen har pekat ut kollektivtrafiken som en viktig funktion i det civila försvaret och samhällets krisberedskap. I rapporten Motståndskraft tydliggörs att offentliga aktörer med ansvar för samhällsviktig verksamhet borde ha ett planeringsansvar vad gäller att säkerställa sin drivmedelsförsörjning. Coronakrisen har med all tydlighet visat hur sårbart det är för samhällsviktiga verksamheter att enbart förlita sig på globala just-in-time leveranser. Ju större andel av kollektivtrafiken som körs på närproducerade förnybara drivmedel desto mindre sårbar blir den, och samhället, inför kommande kriser. Att säkerställa en ökad efterfrågan på höginblandade och svenskproducerade drivmedel sammanfaller dessutom med behovet av de långsiktiga produktionsvillkor som Sveriges lantbruk och näringsliv är i akut behov av för att kunna skapa fler gröna jobb och tillväxt i hela landet.

Den svenska kollektivtrafiken har gjort en beundransvärd omställning till nära 100 procent förnybara drivmedel. Runtom i landet rullar dagligen biogasbussar, etanolbussar och sedan ett par år tillbaka ett växande antal elbussar. Det största bidraget till omställningen har dock utgjorts av importerad biodiesel. Redan innan coronakrisen fanns orosmoln kring kollektivtrafikens fortsatta omställning till fossilfritt. Skattebefrielsen för flytande biodrivmedel, som kräver undantag från EU, hängde i luften. Regeringen har ansökt om en förlängning av undantaget, men endast för ett år. Dessutom tyder mycket på att tillgången på ren biodiesel kan bli knapp framöver. Reduktionsplikten (lagen om ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel) kommer att kräva stora volymer biodiesel för att på ett välbehövligt sätt säkerställa en omställning för dem som inte gör ett aktivt val för fossilfrihet. Dessutom ökar efterfrågan allt mer runt om i världen. Biodiesel har de stora fördelarna att den kan blandas i befintliga drivmedel och användas i befintliga fordon vilket gör omställningen enkel. Men det innebär också att biodiesel vanligen är det enda realistiska alternativet för att lantbruket, andra arbetsmaskiner och flyget ska kunna bli fossilfria. Detta står i skarp kontrast mot kollektivtrafiken som har de absolut bästa förutsättningarna att använda andra tekniker som el, vätgas, biogas och etanol vilket dessutom kan bidra till stor samhällsnytta. En lång rad kollektivtrafikmyndigheter har tydligt visat just detta; exempelvis har regionernas strategier för kollektivtrafiken i Västmanland och Kalmar län varit en viktig möjliggörare för etablering av biogastankställen i landsbygdskommuner och Region Stockholm har satsat på såväl biogas som etanol i kollektivtrafiken, vilket bidrar till nya möjligheter för svenska lantbruksföretag.

Kollektivtrafiken är således en viktig drivkraft i hela samhällets omställning och i utvecklingen av ny infrastruktur för förnybara drivmedel – inte minst på landsbygden. Om dessa förnybara drivmedel dessutom i högre grad produceras i Sverige blir samhället mindre sårbart under kommande kriser.

Tyvärr erfar vi att flera regioner nu måste skjuta upp den här typen av strategiska investeringar. De behöver därmed betydligt mer ekonomiskt stöd för att kunna driva kollektivtrafiken på ett sätt som stärker hela samhällets omställning, ekonomiska återhämtning och krisberedskap. Ett stödpaket som utformas med dessa samhällsnyttor i åtanke borde vara en självklarhet för regeringen. Inte minst med tanke på att Lövin och Damberg själva lyft dessa frågor. Det är angeläget att ett nytt stödpaket hanteras skyndsamt – inom de kommande månaderna ska många av landets regioner upphandla busstrafik över långa tidsperioder och för över 100 miljarder. Då måste ett nytt stödpaket finnas på plats.

Vi uppmanar därför regeringen att ge mer stöd till kollektivtrafiken och att utforma stödet på ett sätt som gör att både den akuta coronakrisen och den långsiktiga klimatkrisen kan tacklas på bästa möjliga sätt. Då kan vi dessutom bygga ett mer robust samhälle som bidrar till ett nytt kapitel för svenskt näringsliv och en levande landsbygd.

Beatrice Torgnyson Klemme, vd BioDriv Öst

BioDriv Öst är en samverkansorganisation som kraftsamlar ett fyrtiotal aktörer från offentlighet, näringsliv och akademi i arbetet för en fossilfri transportsektor.

 
 
 

Våra Medlemmar

  • Biogasbolaget i Mellansverige AB

  • Preem

  • Linde

  • Cortus Energy

  • Enköpings kommun

  • E.ON

  • Eskilstuna Energi & Miljö

  • Håbo kommun

  • IVL Svenska Miljöinstitutet

  • Käppalaförbundet

  • Lantbrukarnas Riksförbund

  • Nordic Gas Solutions

  • Region Uppsala

  • Region Örebro län

  • Region Östergötland

  • Region Sörmland

  • RISE Research Institutes of Sweden

  • Sala Heby Energi

  • Scandinavian Biogas

  • SLU - Sveriges Lantbruksuniversitet

  • SRV Återvinning

  • Stockholm Gas

  • Stockholms Stad

  • Svensk Biogas

  • Gasum

  • Tekniska Verken i Linköping

  • Tyresö kommun

  • Uppsala kommun

  • Uppsala Vatten

  • VafabMiljö

  • Svealandstrafiken

  • Västerås Stad

  • Örebro kommun

  • Svensk Växtkraft

  • UL

  • Askersunds kommun

  • Stockholm Vatten och Avfall

  • Järfälla kommun

  • Eskilstuna kommun

  • Sala kommun

  • Ekogas

  • Coop

  • Tierps kommun

  • FordonsGas Sverige

  • Scania Sverige

  • Storsthlm

  • Linköpings kommun

  • Best Transport

  • Neste