Kommuner och regioner i östra Mellansverige använder fossilfria drivmedel i långt större utsträckning än riksgenomsnittet. Det visar en ny statistikrapport från projektet Fossilfritt 2030 som tydliggör de offentliga aktörernas arbete med omställningen till mer fossilfria och effektiva transporter. Under 2023 var andelen fossilfritt drivmedel 67 procent.
Hastigheten i övergången från fossil energi till förnybart bestäms politiskt med hjälp av styrmedel som skatter, avgifter och andra beslut på nationell nivå. På lokal och regional nivå har offentlig sektor ett starkt styrmedel i sina upphandlingar av fordon, drivmedel, transporttjänster och entreprenader. BioDriv Öst har i samverkan med Ecoplan In Medio tagit fram den här vägledningen som en guide till upphandlare, verksamhetsansvariga, miljöansvariga samt styrande lokala och regionala politiker. De verktyg och handledningar som finns hos Upphandlingsmyndigheten och andra ger inte alltid tillräcklig vägledning.
Syftet med vägledningen är att underlätta konkret tillämpning av mer enhetliga miljökrav på fordon och drivmedel vid upphandling av transportintensiva tjänster. Vägledningen tar sin utgångspunkt i Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier och listar standardskrivningar som utifrån aktuell upphandling och lokala förutsättningar kan kombineras på olika sätt.
Genom att tillämpa tuffa miljökrav kan kommuner och regioner göra stor skillnad på såväl lokal som nationell nivå. I det här materialet presenteras sexton konkreta exempel som bidrar med inspiration och viktiga lärdomar på områdena arbetsmaskiner, entreprenader och renhållning, persontransporter samt gods- och varutransporter. Samtliga exempel fokuserar på fall där kommuner och regioner har lyft blicken och ställt någon form av teknikspecifika krav för att bidra till en större bredd av miljö- och samhällsnyttor.
Uppsala vatten har utrett möjligheten att komplettera biogasproduktion med vätgasproduktion och solel. Tillsammans med det närliggande avloppsreningsverket och redan uppbyggd distribution av biogas fås en särskilt effektiv produktion som dessutom kan leverera en flexibel kombination av biogas, vätgas, solel och elfordonsladdning. Produkterna kan levereras även vid längre strömavbrott eller effektbrist och systemet kan kompletteras med batterilager för att aktivt kunna stötta elnätet.
Den här rapporten undersöker om det finns någon nytta med att samlokalisera solkraftproduktion och tankstation för fordonsgas från ett energisystemperspektiv. En hypotes är att produktions- och konsumtionsprofilen kan komma att sammanfalla ganska väl på dygnsbasis vilket skulle kunna ge en relativt hög egenförbrukning, vilket i sin tur leder till minskad nätbelastning och transmissionsförluster. Dessutom finns ofta stora ytor tillgängliga i anslutning till tankstationer vilket gör installationen av solkraft möjlig rent praktiskt.
I rapporten undersöks möjligheten att investera i vätgasproduktion i anslutning till en biogasanläggning med målet att tjäna pengar genom att bidra med balanseringstjänster på elnätet. Balanseringstjänster, eller frekvensreglering, går ut på att en producent eller konsument av el lovar att leverera/konsumera en viss effekt om elnätet blir instabilt. På så sätt kan pengar tjänas med endast ett batteri uppkopplat till elnätet.
Syftet med denna vägledning är dels att ge grundläggande information om laddinfrastruktur, dels att beskriva vad en kommun kan och bör göra för att främja utbyggnad av laddinfrastruktur. Den huvudsakliga målgruppen för denna vägledning är tjänstepersoner och politiker i kommuner och kommunala bolag. Samtidigt hoppas vi att det finns en bred skara aktörer som verkar eller har ett intresse för laddinfrastruktur som kan ha nytta av vägledningen. Fokus i vägledningen ligger på laddinfrastruktur för lätta fordon, men laddning för tunga fordon berörs också kortfattat.
I allt fler upphandlingar av avtal som omfattar persontransporter med personbil som färdtjänst, skolskjuts och omsorg har det blivit vanligare med skarpare miljökrav som bland annat omfattar drivmedelsspecifika krav. Miljökraven omfattar ofta att en ökande andel av personbilarna ska vara typgodkända för eldrift (ej hybrid eller laddhybrid) eller biogas. Nästan utan undantag är det taxiföretag som svarar på dessa upphandlingar vilket gör att skarpare miljökrav påverkar vilka bilar företagen kan välja att inkludera i sin fordonsflotta.
Biogas används idag främst inom transportsektorn. Men med en ökad elektrifiering i transportsektorn finns det på sikt en möjlighet att använda biogasen för att sänka koldioxidutsläppen inom industrin. På så sätt kan biogasproduktionen fortsätta att leverera kritiska samhällsnyttor som förnybar energi, fossilfri växtnäring, en cirkulär ekonomi, regional näringslivsutveckling samt en stärkt krisberedskap.
Sveriges miljömål sätter ramarna för Sveriges miljöarbete och vilka områden som bör prioriteras i detta arbete. År 2019 spåddes endast 1 av dessa 17 mål att uppnås. Studien i denna rapport syftar till att stötta arbetet med att uppnå målen genom att använda den stora potential för miljönytta som offentlig upphandling representerar. I studien har fokus varit på busstrafik och lastbilstransport då det finns en lång historia av grön offentlig upphandling i dessa segment och de är båda segment där offentligheten är stora kunder.
För att Sverige ska kunna möta den ökande efterfrågan på förnybara drivmedel på ett hållbart sätt och vara ett föregångsland inom området behöver tillverkningen av inhemskt producerade biodrivmedel öka, liksom produktionen av förnybar el och elfordonsbatterier. Elva länsstyrelser och regioner runt om i Sverige har via BioDriv Öst gått samman och finansierat den vetenskapliga studien ”Perspektiv på svenska förnybara drivmedel – utvärdering utifrån miljökvalitets- och samhällsmål samt scenarier för inhemsk produktion till 2030”.
Rapporten syftar till att utreda om etanol- och metangasfordon medför högre risker än dieselfordon och om dessa risker kan minskas eller helt undvikas. RISE har på uppdrag av Stockholms stad, Biogas Öst med BioDriv Öst, Scania Sverige, Lantmännen Agroetanol, SEKAB Biofuels & Chemicals och Volvo Trucks undersökt hur det fungerar med klimatsmarta och förnybara drivmedel under mark.
Vad händer i en inte alltför avlägsen framtid när vi har en betydligt större andel elektrifierade fordon och exempelvis en stor del av Sverige avslutar sitt sportlov och kör ifrån Sveriges alla fjällstugor samtidigt som Stockholmarna kör till samma stugor? Räcker två snabbladdare i Mora? Går det att försvara att ha fler laddare i drift trots att de bara används några dagar per år? Hur gör man i sommarstäder som flerdubblar sitt invånarantal några veckor om året? Hur gör man vid stora idrottstävlingar och andra event?
Arbetet har syftat till att undersöka möjligheterna att ställa om ett antal transportberoende samhällskritiska tjänster till att använda förnybara drivmedel som kan produceras inom eller i direkt anslutning till Västmanland, Uppland eller Södermanlands län för att se om detta kan öka resiliensen för dessa tjänster och vilka nyttor omställningen medför utanför kristid.
Den bussbaserade kollektivtrafiken är idag i stor utsträckning fossilfri, mycket tack vare en kraftig satsning på importerade volymer av biodieseln HVO. Allt striktare produktionskrav i kombination med ökad efterfrågan från andra sektorer gör dock att priset på framför allt ren HVO kan komma att öka kraftigt inom en snart framtid.
Produktion och användning av förnybara drivmedel kan, förutom att minska utsläppen av växthusgaser, även bidra med andra samhällsnyttor. Dessa drivmedel produceras ofta regionalt och kan därmed medföra en ökning av den regionala tillväxten. Syftet med denna studie var att utreda förutsättningarna för en ökad produktion av drivmedlen rapsmetylester (RME), etanol, hydrerad vegetabilisk olja (HVO) och biogas i synergi med industrin i syfte att öka den regionala tillväxten i Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län.
En handbok med goda exempel samt råd och stöd till kommuner som vill bidra till etableringen av ett gastankställe i sin kommun, baserad på den mer omfattande rapporten ovan.
Copyright 2024 BioDriv Öst AB | Kungsgatan 28 | 753 21 Uppsala | info@biodrivost.se
