Kommuner och regioner i östra Mellansverige använder förnybart drivmedel i större utsträckning än det nationella genomsnittet. Det visar en ny statistikrapport som tydliggör de offentliga aktörernas arbete med omställningen till mer fossilfria och effektiva transporter. Under 2018 var andelen förnybart drivmedel 38 procent, i topp ligger Sala kommun med 56 procent förnybart.
För att Sverige ska kunna möta den ökande efterfrågan på förnybara drivmedel på ett hållbart sätt och vara ett föregångsland inom området behöver tillverkningen av inhemskt producerade biodrivmedel öka, liksom produktionen av förnybar el och elfordonsbatterier. Elva länsstyrelser och regioner runt om i Sverige har via BioDriv Öst gått samman och finansierat den vetenskapliga studien ”Perspektiv på svenska förnybara drivmedel – utvärdering utifrån miljökvalitets- och samhällsmål samt scenarier för inhemsk produktion till 2030”.
Rapporten syftar till att utreda om etanol- och metangasfordon medför högre risker än dieselfordon och om dessa risker kan minskas eller helt undvikas. RISE har på uppdrag av Stockholms stad, Biogas Öst med BioDriv Öst, Scania Sverige, Lantmännen Agroetanol, SEKAB Biofuels & Chemicals och Volvo Trucks undersökt hur det fungerar med klimatsmarta och förnybara drivmedel under mark.
Kommuner och regioner i östra Mellansverige använder förnybart drivmedel i större utsträckning än det nationella genomsnittet. Det visar en ny statistikrapport som tydliggör de offentliga aktörernas arbete med omställningen till mer fossilfria och effektiva transporter. Under 2017 var andelen förnybart drivmedel 35 procent, i topp ligger Sala kommun med 60 procent förnybart.
Denna guide om publik laddinfrastruktur innehåller information om publik infrastruktur gällande el, biogas och biodiesel i Uppsala län. Allmän information om el, biogas, biodiesel, etanol och vätgas. Information som hjälper dig att välja det bästa låginblandande drivmedlet om du kör ett fordon som inte klarar höginblandade alternativ. Information för den privatperson eller organisation som funderar på att sätta upp egen laddmöjlighet eller eget tankställe.
Vad händer i en inte alltför avlägsen framtid när vi har en betydligt större andel elektrifierade fordon och exempelvis en stor del av Sverige avslutar sitt sportlov och kör ifrån Sveriges alla fjällstugor samtidigt som Stockholmarna kör till samma stugor? Räcker två snabbladdare i Mora? Går det att försvara att ha fler laddare i drift trots att de bara används några dagar per år? Hur gör man i sommarstäder som flerdubblar sitt invånarantal några veckor om året? Hur gör man vid stora idrottstävlingar och andra event?
Arbetet har syftat till att undersöka möjligheterna att ställa om ett antal transportberoende samhällskritiska tjänster till att använda förnybara drivmedel som kan produceras inom eller i direkt anslutning till Västmanland, Uppland eller Södermanlands län för att se om detta kan öka resiliensen för dessa tjänster och vilka nyttor omställningen medför utanför kristid.
Denna guide om publik laddinfrastruktur innehåller information om publik infrastruktur gällande el, biogas och biodiesel i Västmanlands län. Allmän information om el, biogas, biodiesel, etanol och vätgas. Information som hjälper dig att välja det bästa låginblandande drivmedlet om du kör ett fordon som inte klarar höginblandade alternativ. Information för den privatperson eller organisation som funderar på att sätta upp egen laddmöjlighet eller eget tankställe.
Detaljerad redovisning av resultat och metoder redovisas i respektive delrapport (Läs mer nedan). I slutrapporten ges en sammanfattning av resultat och metoder samt en övergripande diskussion och slutsatser.
Den bussbaserade kollektivtrafiken är idag i stor utsträckning fossilfri, mycket tack vare en kraftig satsning på importerade volymer av biodieseln HVO. Allt striktare produktionskrav i kombination med ökad efterfrågan från andra sektorer gör dock att priset på framför allt ren HVO kan komma att öka kraftigt inom en snart framtid.
Produktion och användning av förnybara drivmedel kan, förutom att minska utsläppen av växthusgaser, även bidra med andra samhällsnyttor. Dessa drivmedel produceras ofta regionalt och kan därmed medföra en ökning av den regionala tillväxten. Syftet med denna studie var att utreda förutsättningarna för en ökad produktion av drivmedlen rapsmetylester (RME), etanol, hydrerad vegetabilisk olja (HVO) och biogas i synergi med industrin i syfte att öka den regionala tillväxten i Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län.
Kommuner och regioner i östra Mellansverige använder förnybart drivmedel i större utsträckning än det nationella genomsnittet. Det visar en ny statistikrapport som tydliggör de offentliga aktörernas arbete med omställningen till mer fossilfria och effektiva transporter. Under 2016 var andelen förnybart drivmedel 29 procent, i topp ligger Eskilstuna kommun med 44 procent förnybart.
Att Sverige börjar värdera biogasens roll i ett helhetsperspektiv är ett avgörande steg i arbetet med att ställa om till en cirkulär ekonomi. Det slås fast i en ny nationell strategisk innovationsagenda som tagits fram av Biogas Öst i samverkan med övriga regionala biogasorganisationer. Agendan har tagits fram inom ramen för strategiska innovationsområden vilket är ett samarbete mellan VINNOVA, Formas och Energimyndigheten. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för internationell konkurrenskraft och för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar.
Exempel på genomförda projekt med tekniska och affärsmässiga lösningar. En rapport med goda exempel på nya affärslösningar och tekniska koncept som kan förenkla uppförandet av gastankställen.
En vetenskaplig rapport framtagen av LiU-Biogas Research Center som utreder biogasens roll i en cirkulär ekonomi och i ett hållbart samhälle.
Gasbussar har historiskt primärt nyttjas inom stadstrafik. Nya effektiva gasmotorer i kombination med goda lokala förutsättningar gör att biogas har möjlighet att vara ett mycket konkurrenskraftigt alternativ även för regiontrafiken. Underlaget utgår från Sörmländska förutsättningar men mycket av innehållet är tillämpbart även för andra regioner.
En broschyr om biogasens roll i en cirkulär ekonomi, baserad på den mer omfattande rapporten.
Allt fler arbetsgivare vill bidra till att en fossilfri fordonsflotta. Ett bra första steg är att byta den egna fordonsflottan samt uppmuntra till cyklande och användning av kollektivtrafik. Ett bra andra steg är att använda sig av differentierad milersättning, ett sätt att premiera miljöbilar vid tjänsteresa med privata fordon. Tillämpningen skapar ett incitament för att välja miljöbil vid ett bilbyte.
En handbok med goda exempel samt råd och stöd till kommuner som vill bidra till etableringen av ett gastankställe i sin kommun, baserad på den mer omfattande rapporten ovan.
Projektet ”Utsläpp till luft vid biogasproduktion” har genomförts av Biogas Öst i samarbete med BioMil under 2014. Projektet har fokuserat på metanutsläpp från restgas vid uppgradering av biogas för att försöka utröna vilken uppgraderingsteknik som är den bästa möjliga ur miljösynpunkt under olika förutsättningar. Här beskrivs kortfattat projektets genomförande och resultat.
Under 2014 har Biogas Öst och BioMil drivit projektet Utsläpp till luft vid biogasproduktion där två rapporter tagits fram. Den ena rapporten heter Tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige, och har fokuserat på att studera frågor kring luktproblematik vid biogasanläggningar. Studien visar att en majoritet av de undersökta biogasanläggningarna aldrig haft klagomål på lukt, men att det är vanligare med klagomål gentemot samrötningsanläggningar i jämförelse med övriga anläggningstyper. Oftast inkommer klagomålen under anläggningens första år i drift och kan bero på haverier, överjäsning, konstruktionsfel med mera.
Under 2014 har Biogas Öst och BioMil drivit projektet Utsläpp till luft vid biogasproduktion där två rapporter tagits fram. I den ena rapporten, Metanutsläpp från restgas vid uppgradering, har fyra olika uppgraderingsteknikers metanutsläpp studerats ur ett systemperspektiv, för att utröna vilken teknik som ger bäst miljönytta. Studien visar att skillnaden mellan de olika uppgraderingsteknikerna är liten när restgasen innehåller mindre än 1 % metan. Resultat visar att för varje etablering av uppgraderingsanläggningar bör hänsyn tas till lokala förutsättningar för att uppnå bästa miljönytta och ekonomisk rimlighet.
Under 2014 har Biogas Öst, med stöd av bl.a. Energimyndigheten via SGC, drivit projektet Biogasnät i Mälardalen med syfte att undersöka och diskutera grundläggande förutsättningar att länka samman befintliga lokala biogasnät i Mälardalen i ett regionalt distributionsnät. Projektet innefattar en studie av de grundläggande marknadsförutsättningarna idag resp. 2020 med förslag på etappvis utbyggnad av biogasnätet, samt en schablonmässig investeringskalkyl för det föreslagna systemet. Slutrapporten har publicerats inom SGC:s rapportserie och sammanfattar de viktigaste resultaten och slutsatserna (på engelska). Samtliga delrapporter (på svenska ) ingår som bilagor.
Biogas Öst och BioMil har under 2014 genomfört en studie av tillståndsvillkor och luktförekomster vid svenska biogasanläggningar inom projektet ”Utsläpp till luft vid biogasproduktion”. Studien har fokuserat på att besvara hur vanligt förekommande luktförekomster och klagomål är, samt hur villkoren i anläggningarnas miljötillstånd påverkar luktspridning och det luktförebyggande arbetet. I detta faktablad beskrivs genomförande och reslutat kortfattat.
Ett känt hinder för att få till nya biogasanläggningar är krångliga, dyra och långdragna tillståndsprocesser. Denna Vägledning är framtagen i dialog mellan bransch och myndigheter och ska underlätta miljöprövningen av biogasanläggningar. Det gedigna arbetet med att ta fram en Vägledning för branschen har bara börjat och dokumentet utgör en remissversion. För närvarande revideras dokumentet enligt inkomna remissvar.
Biogas Öst har under 2013 låtit ta fram ett handledande material som riktar sig till aktörer som vill främja biogas som fordonsbräsnle genom offentlig upphandling av såväl egna fordon som transporter av upphandlade varor eller tjänster. Som ett komplement till detta finns här även en broschyr med ett antal goda exempel på hur kommuner och landsting runtom i landet ställt offensiva krav och på olika vis premierat biogas och gasfordon via offentliga upphandlingar.
Rapporten tar upp en rad olika samverkanskoncept för biogasproduktion från lantbruket i Sverige. Konstellationer, ägarförhållanden och olika roller samt dess betydelse för riskminimering vid realiserade projekt redovisas och diskuteras ur lantbrukarens synvinkel.
Rapporten presenterar uppdaterade prognoser för utbud & efterfrågan på biogas som fordonsbränsle fram till 2020, länsvis och för hela Biogas Östs region.
Rapporten sammanfattar erfarenheter och kunskap kring metanslipp i biogaskedjan och möjligt svaga punkter. Den sammanfattar även läget i Biogas Östs region gällande arbetet med ”frivilligt åtagande”, Avfall Sveriges system för systematiskt förbättringsarbete.
Rapporten bygger på länsvisa SWOT-analyser. I rapporten sammanfattas läget i länen och för regionen som helhet – styrkor, svagheter, möjligheter och hot avseende framtida biogasutveckling.